Tänk om varenda människa vore som du, min syster, då hade världen varit fantastisk. (bara lite bråk då och då, haha!) Då skulle världen fått hjälp med allt varenda dag, alla hade skrattat, alla hade varit unika..

Igår när jag skulle sova, pratade du på om allt och inget. Jag ville inte svara för att inte bli hes pga min förkyldning. Men vad kunde jag göra? Jo, jag blev rörd. Några tårar föll ner för kinderna. Något du inte visste. Men vad du sa, gjorde mig tårögd. Hur fantastiskt det lät. Och att få höra det av den personen man helst spenderar sina dagar med, är otroligt. Jag finner inga ord. Min syster, min fiende, min lärare, min bästa kompis. Tack för att du existerar. - Ingen är som du.